150 olika insatser för att förbättra vården genom kunskapsstyrning
Insatser för att förebygga och behandla barnfetma, bättre rutiner för att utreda och behandla matallergier och bättre utredning av kognitiv svikt vid misstanke om demenssjukdom. Det är tre exempel på ett 150-tal insatser som görs under 2020 för en god vård genom kunskapsstyrning.
Inom det nya nationella systemet för kunskapsstyrning har 26 nationella programområden och åtta nationella samverkansgrupper startat sedan 2018. Grupperna planerar ett 150-tal olika insatser under 2020 för att utveckla och förbättra svensk hälso- och sjukvård.
I uppdraget för programområdena och samverkansgrupperna ingår att göra analyser av skillnader i resultat för patienterna, analyser av var det är möjligt att göra verklig skillnad till det bättre och vad som utifrån effektivitet är ändamålsenligt att jobba med tillsammans nationellt. Baserat på analysen tar grupperna sedan fram områden för förbättringsinsatser. Det kan till exempel handla om att ta fram nationella kunskapsstöd som vårdprogram och vårdförlopp, att arbeta med att föra in nya läkemedel och medicinteknisk utrustning i vården på ett ordnat sätt eller att stärka uppföljningen av vården inom ett område.
Sjukvårdsregional nivå
Södra sjukvårdsregionen bygger upp en sjukvårdsregional organisation med sjukvårdsregionala programområden och samverkansgrupper.
– Dessutom har Södra sjukvårdsregionen ett värdskap för de nationella programområdena (NPO) nervsystemets sjukdomar, njur- och urinvägssjukdomar samt tandvård. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för insatser inom dessa områden och att vi bistår med processtöd och analyshjälp, berättar Christer Lindbladh, sjukvårdsregional samordnare i Södra sjukvårdsregionen.
Vision om att rädda liv och bidra till jämlik hälsa
Att rädda liv och bidra till jämlik hälsa är visionen för kunskapsstyrningen. Målet är att alla invånare ska få en god, jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård samt att både invånare och personal ska känna sig trygga i att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte.
– Svensk sjukvård håller allmänt hög kvalitet i internationella jämförelser men skillnaderna mellan olika delar av landet och mellan individer med olika socioekonomisk bakgrund är stor och tyvärr växande. Med nationellt förankrade kunskapsstöd och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för vanliga sjukdomar ser jag stora möjligheter att minska variationerna och uppnå jämlik vård, säger Sven Oredsson, direktör i Södra sjukvårdsregionen.
Tre nivåer inom kunskapsstyrningssystemet
Det nationella kunskapsstyrningssystemet, med nationella programområden och samverkansgrupper, speglas på sjukvårdsregional och regional nivå.
Inom alla områden är intentionen att stärka samverkan med patientrepresentanter, kommuner och myndigheter och se till att kunskapsstyrningssystemet harmoniserar med andra stora omställningar inom vården som exempelvis nära vård.
Mer information
Du kan läsa mer om det nationella arbetet på skr.se:
Om kunskapsstyrningssystemet
Du kan läsa om det sjukvårdsregionala arbetet på Södra sjukvårdsregionens webb:
Kunskapsstyrning inom Södra sjukvårdsregionen