Det är inte bara på universitetssjukhusen som det bedrivs spännande forskning i Södra Samverkansregionen för hälso- och sjukvård. På Hallands sjukhus i Halmstad pågår viktig forskning av nationellt intresse om hur incidensen för leversjukdomarna levercirros och levercancer är kopplad till socioekonomisk status. Genom studierna vill forskarna bättre förstå vilka sambanden är så att vården och kommunikationen till riskgrupperna kan förbättras för en ökad överlevnad. 

Forskningen leds av Juan Vaz Leonidas som är ST-läkare inom internmedicin och medicinsk gastroenterologi och hepatologi (mag- och tarmsjukdomar) vid Hallands sjukhus. Han påbörjade forskningen om levercirros som en del av sin ST-utbildning. Dock har hans forskning på området blivit betydligt mer omfattande än vad som krävdes för hans specialistlegitimation.

– Vi genomförde en epidemiologisk studie med den enkla frågeställningen ”Hur många har levercirros i Halland?” Siffrorna vi fick jämförde vi med de två andra jämförbara studier som tidigare gjorts i Skåne samt Västra Götaland. Vid jämförelsen upptäckte vi att det var betydligt högre incidens för levercirros Halland jämfört med de två andra regionerna. Vår teori är att många går odiagnostiserade och man kanske har underskattat hur vanlig denna diagnos är. En annan teori är att levercirros de facto är vanligare i Halland. Så långt sträckte sig mitt ST-projekt, men vi insåg att det fanns andra faktorer som påverkade incidensen och överlevnaden som vi ville undersöka djupare, säger Juan.

Juan Vaz Leonidas forskar om leversjukdomar på sjukhuset i Halmstad

Juan Vaz Leonidas

Yrke påverkar överlevnaden

Juans team har studerat variabler så som samsjuklighet, medicinering samt sociodemografiska bakgrundsfaktorer som bostadsort, utbildningsnivå, inkomst, yrke, med mera. Man granskade 582 identifierade patienter och det visade sig att det fanns en tydlig koppling mellan risken för svår sjukdom i cirros och yrken med lägre utbildningskrav. Högre utbildningsnivå leder ofta till mer kvalificerade yrken vilket i sin tur kan leder till högre inkomst och därmed till högre socioekonomisk status. Patienter som tillhörde yrkesgrupper med låg utbildningskrav hade 3,4 gånger högre dödsrisk jämfört med akademiker. Vidare såg man att de med låg socioekonomisk status hade en längre gången sjukdom när de sökte vård.

– Vår teori är att personer med yrken som kräver högre utbildning har en bättre kunskap om sin egen hälsa och därför söker vård tidigare än de som tillhör yrken med lägre utbildningskrav. Dessutom påverkar faktorer som motion, rökning, alkoholkonsumtion och ohälsosamma matvanor uppkomsten av levercirros. Flertal av dessa faktorer är kopplade till utbildningsnivå Jag hoppas att vår forskning ska generera mer kunskap om kopplingen mellan leversjukdomar och låg socioekonomisk status samt vad vi kan göra för att förebygga sjukdom och erbjuda bättre vård åt dessa riskgrupper, säger Juan.

Halland en bra region att forska i

Att forska på ett sjukhus utanför universitetsregionerna anser Juan har sina fördelar.

– Jag har upplevt det som mer prestigelöst att forska här i Halmstad. Forskningen här initieras mer av intresse från forskarens sida än av karriärhänseenden. Exempelvis krävs det inte att du ska vara disputerad för att bli överläkare här. Jag tror det gör forskningen lite friare och mindre tvungen. Halland är en bra region att forska i för här finns en mycket positiv inställning till forskning, menar Juan.

En annan faktor som underlättat Juans forskning är det stöd han fått av FoU Halland, Region Hallands forsknings- och utvecklingsenhet.

– Jag har haft stor hjälp av dem. De var lätta att komma i kontakt med och har gett mig mycket praktisk hjälp, till exempel vid ansökan om forskningsmedel, studieplanering, och att hitta lämpliga handledare. FoU Halland har stöttat mig i min forskning från dag ett och vi har haft ett mycket informellt och nära samarbete, säger Juan.

Juan betonar hur viktigt det är att det finns en forskarvänlig miljö i regionen. Och att detta också måste märkas ute på klinikerna, så att läkare och annan vårdpersonal känner uppmuntran att forska.

Största studien hittills i Sverige om levercancer

Nästa steg i Juans forskning är ett nytt projekt om kopplingen mellan socioekonomisk status, samsjuklighet, medicinering, och levercancer. Detta är ett nationellt projekt och den största epidemiologiska studien om levercancer hittills i Sverige. I studien ska man undersöka om resultaten från den tidigare cirros-studien gällande cirros-incidens och socioekonomisk status, även gäller vid levercancer.

– Vi hoppas kunna skapa oss en nationell bild av hur detta sammanhang kan se ut. I studien planerar vi att använda geomapping för att dela upp landet i olika sociodemografiska områden. På så vis kommer vi att kunna identifiera kliniska och sociodemografiska faktorer som ökar risken för levercancer, påverkan diagnosförfarande, begränsar behandlingsmöjligheter och/eller minskar överlevnadschanserna. På sikt vill vi också öka uppmärksamheten av risken för levercancer, både för allmänheten och för sjukvården, vilket i sin tur skulle kunna leda till tidigare diagnos och förhoppningsvis också till minskad morbiditet och ökad överlevnad, berättar Juan.